Lennart Erikssons anor

Sigrid (Storråda) Tostesdotter

Persondiagram

Partners

Partner Födelsedatum Barn
Erik (Segersäll) Björnsson 930 Olof Skötkonung Eriksson

Personhändelser

Typ av händelse Datum Plats Beskrivning
Födelse 950 Västergötland
Död 1013 Jylland, Danmark

Släktskapsrapport

Namn Typ Födelseort Födelsedatum Dödsort Dödsdatum
Partner
Erik (Segersäll) Björnsson Partner eller man Uppsala 930 Husaby, Västergötland 994
Barn
Olof Skötkonung Eriksson Son Husaby, Västergötland 980 Husaby, Västergötland 1022
Barnbarn
Astrid Olofsdotter Barnbarn
Emund den gamle Barnbarn 1000 1060
Ingegerd (Irina) Olofsdotter Barnbarn Husaby, Västergötland 1000 Kiev, Ukraina 1050-02-10
Barnbarns barn
Ulfhild av Norge Barnbarns barn 1020 1070-05-24
Elisif (Elisabeth) av Kiev Barnbarns barn Kiev, Ukraina 1032 Danmark 1070
Barnbarns barnbarn
Ragnhild Maria av Norge Barnbarns barnbarn Norge 1047 Isle of Man 1080
Barnbarns barnbarns barn
Olof I Gudrödsson Barnbarns barnbarns barn Isle of Man 1080 1153-06-29
Barnbarns barnbarns barnbarn
Gudröd IV Olofsson Barnbarns barnbarns barnbarn Isle of Man 1127 1187-11-10
Barnbarns barnbarns barnbarns barn
Reginald III Gudrödsson Barnbarns barnbarns barnbarns barn 1165 1229
Olof II "Den Svarte" Gudrödsson Barnbarns barnbarns barnbarns barn Isle of Man 1174 1237-05-21
Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn
Gudröd "Don" Reginaldsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn 1186 1237
Magnhild Olofsdotter Barnbarnsbarnbarnsbarnbarnsbarnbarn (dotter) Isle of Man 1228 Trondheim, Norge 1300
Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn
Harald II Gudrödsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn 1210 1287
Hallsten Torleifsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn Isle of Man 1272 1345

Anteckningar

Familj med: Svein (Tveskägg) av DANMARK (960 - 1014), kung i Danmark, Norge och England.
Barn:
Gyda av DANMARK, gift med Erik Jarl av Norge.
Knut 'den store' av DANMARK (997-1035), kung i Danmark och England.
Vigsel: omkring 980 Danmark 1)
Dotter till den svenske vikingahövdingen Skoglar-Toste. Olav 'den helige' var född av Asta från Gårdarike. Hans far var Harald 'Grenske' som blev innebränd av Sigrid 'Storråda'. Asta gifte om sig medSigurd 'Syr', som var son till Gunnhild och Eirik 'Blodyx'. Olav Tryggvasson första gifte var med en av Borislavs döttrar, men hon dog sotdöden och efterlämnade honom inga barn. Olav behövde ett nyttgifte och skrev till Sigrid 'Storråda' i Svealand. Hon hade just blivit förskjuten av Erik 'Segersäll'. De bestämde träff på våren i Kongahälla. Han skickade som gåva en guldring, men hon blev misstänksam och lät undersöka denna. Då de skrapade på den, märkte de att den bara var förgylld och inte av rent guld. Detta upprörde Sigrid, men hon bestämde sig för att möta honom i alla fall. Väl nere i Kongahälla hade de ett gille och allt avlöpte bra. De skulle gifta sig nästa vår, men då de skulle skiljas, ville han att hon skulle byta tro, för hon var en hedning medan han var starkt kristen. Detta ville inte Sigrid gå med på alls, så de blev ovänner och han slog henne med sin handske och kallade henne hundhedning. Det skulle han få ångra.
(Källa: Heimskringla)Det diskuteras huruvida Sigrid är att betrakta som en historisk eller en sagogestalt. Den gängse uppfattningen sedan år 1911 att hon enbart var en sagogestalt kan sättas i tvivelsmål. 'Kanske harSigrid i själva verket skapats ur den danska kungaättens godskomplex i Sverige - Sigridslev'.
(Källa: Populär Historia nr 6 1996, doktorand Henrik Jansson)
När Erik 'Segersäll' skilt sig från Sigrid 'Storråda' gav han henne styret över Götland (det vill säga troligen Västergötland), säger skalden Odd Snorresson. Samma uppgift finns också i den så kallade legendariska sagan om den norske kungen Olaf 'den helige' Haraldsson och i Ingvar 'den vittfarnes' saga. I den förstnämnda sägs det dessutom att hon och hennes son Emunde regerade över en del av landet medan hennes son Olof 'Skötkonung' regerade över den andra. Varför Erik skulle ha givit Sigrid just Västergötland framgår inte av de knapphändiga källorna. Men Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf 'den helige' en uppgift som styrker hennes anknytning till landskapet och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till Ragnvald Jarl, alltså den Ragnvald, som var hövding i Västergötland då Sigvat skald kom hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)
I sagorna kan vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i vilken Erik'Segersäll' åter framstår som mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin mor Sigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på mödernet.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)Sigrid Storråde, sv. stormannsdatter, gift med Erik Segersäll og mor til Olof Skötkonung, senere gift med danskekongen Svend Tveskæg. Iflg. sagaen skal hun ha brent Harald Grenske inne og værttrolovet med Olav Tryggvason. Dronning. Levde ca. 1000. Sigrid kjennes kun fra den sene sagalitteratur, og det er meget vanskelig å avgjøre om det i fortellingene om henne finnes trekk av historiskverdi. Sannsynligvis levde det omkring år 1000 en svensk høvdingdatter, Sigrid, hvis far Skogul-Toste var en stormann, rik på gods. I den norrøne tradisjon minnes hun som 'Storråde', den som leggervidstrakte planer. I den svenske overlevering kalles hun den rike, idet det henvises til hennes utstrakte eiendommer, det såkalte Sigridlev, som var en del av den danske kongeætts arvegods i Sverige.Disse få og lite informative trekk er alt som kan henføres til en historisk Sigrid 'Storråde'. Beretningene om hvordan hun brendte inne sine friere, den norske konge Harald 'Grenske' og den russiskeVsevolod, synes ikke å hvile på noen pålitelig tradisjon. Den dramatiske fortelling om Olav Trygvessons frieri til henne, og den voldsomme strid det medførte, er ren og skjær sagadiktning. Hun harheller ikke, som sagaene beretter, først vært gift med kong Erik Segersäll og deretter med Svend Tjugeskjegg. Her har sagaskriverne byttet ut disse kongers virkelige felles dronning, den polskehertugdatteren Gunhild, med Sigrid. Dette utelukker imidlertid ikke at Svend før eller etter dette giftet kan ha ektet Skogul-Tostes datter. I den middelalderlige sagnutvikling er Sigurddiktningenspraktfulle skildring av Brynhild Budlesdatter (Die Nibelungensaga) trekk for trekk blitt overført til Sigrid. Brynhilds og Sigrids karakterer og omgivelser blir så godt som identiske i sagaene.Derved har detaljer som kan tenkes å ha tilhørt en historisk Sigrid 'Storråde' gått tapt. Fra Snorre Sturlasson: Håkon jarls saga: Det var en mann i Svitjod som het Toste, han var en av de mektigsteog beste menn der i landet av dem som ikke hadde høvdingnavn. Han var stor hærmann og var på hærferd i lange tider, de kalte ham Skoglar-Toste (etter valkurjen Skogul). Harald 'Grenske' slo seg i lagmed ham og ble med Toste på vikingferd om sommeren. Alle syntes godt om Harald. Vinteren etter var Harald hos Toste. Datter til Toste het Sigrid, hun var ung og vakker og ikke lite stor på det. Sidenble hun gift med Eirik Sveakonge, den seiersæle; sønn deres var Olav 'Svenske', som ble konge i Svitjod siden. Eirik døde sottedøden i Uppsala ti år etter at Styrbjørn var falt. Fra SnorreSturlasson: Olav Trygvessons saga: Dronning Sigrid i Svitjod, hun som ble kalt 'Storråde', holdt seg på gårdene sine. Den vinteren gikk det bud mellom kong Olav (Trygvesson) og dronning Sigrid. KongOlav fridde til dronning Sigrid, og hun svarte vennlig på det, saken ble avtalt, og alt gikk greitt. Så sendte Olav den store gullringen til dronning Sigrid, den han hadde tatt av døren på hovet påLade, og den skulle være et rent praktstykke. De skulle møtes våren etter ved landegrensen ved Elv for å tale nærmere om dette giftermålet. Denne ringen som kong Olav hadde sendt til dronning Sigrid,ble rost svært av alle mennesker. Det var to smeder der hos dronningen, to brødre; de tok ringen og løftet på den og veide den med hendene og hvisket noe til hverandre. Da lot dronningen dem kalletil seg og spør hva de hadde å utsette på ringen. De ville ikke ut med det, men hun sa de måtte for all del la henne få vite det om de hadde merket noe. De sa ringen var falsk. Da lot hun dem brytesund ringen, og så fant de kobber inni. Nå ble dronningen sint; hun sa det kunne hende Olav svek henne i mer enn dette. Tidlig på våren dro kong Olav øst til Kongehelle for å møte dronning Sigrid. Dade møttes, talte de om den saken som hadde vært på tale før om vinteren, at de skulle gifte seg med hverandre, og dette så ut til å skulle gå helt greitt. Da sa kong Olav at Sigrid måtte ta dåpen ogden rette tro. Hun svarte slik: Jeg vil ikke gå fra den tro jeg har før, og som frendene mine har hatt før meg. Men jeg skal heller ikke si noe på det om du tror på den gud du har lyst på. Da blekong Olav fælt harm og svarte nokså brått: Tror du jeg vil ha deg slik, hedensk som en hund! og slo henne i ansiktet med hansken, som han holdt i hånden. Så sto han opp og hun også. Da sa Sigrid:Dette kunne vel bli din bane! Så skiltes de. Kongen dro nord i Viken og dronningen øst i Sveavelde. Kong Svein Tjugeskjegg var nå gift med Sigrid 'Storråde', som før skrevet. Sigrid var kong OlavTrygvessons verste uvenn, grunnen var at kong Olav hadde brutt avtale med henne og slått henne i ansiktet, som før er skrevet. Hun drev og egget opp kong Svein til å føre krig mot kong OlavTrygvesson; hun sa han hadde grunn nok til strid med kong Olav, for han hadde ligget med Tyre, søster hans, uten å spørre deg om lov, og slikt ville ikke forfedrene dine ha funnet seg i. Slik snakkførte Sigrid støtt i munnen, og til slutt fikk hun det så langt ved overtalelsene sine, at kong Svein ble helt oppsatt på dette.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)