Lennart Erikssons anor

Mogens Blix

Persondiagram

Partners

Partner Födelsedatum Barn
Blix

Personhändelser

Typ av händelse Datum Plats Beskrivning
Födelse 1450 Norge
Död 1520 Norge

Släktskapsrapport

Namn Typ Födelseort Födelsedatum Dödsort Dödsdatum
Barn
Blix Dotter Jämtland 1475

Anteckningar

Band 04 (1924), sida 773 (SBL)

Blix, vittförgrenad Norrlandssläkt, som av traditionen tillägges gammalt och förnämt norskt adelskap och som med säkerhet kan följas till Karl i Kloxåsen i Näs socken i Jämtland, vilken omtalas 1487 och 1538. En av dennes söner, kyrkoherden i Undersåker Magnus B. (d 1570), blev stamfader för talrika, i kyrkans och förvaltningens tjänst såväl som i jordbruket och i de borgerliga näringarna i olika Norrlandsstäder verksamma ättlingar. Av två ännu fortlevande släktgrenar härstammar den äldre från Magnus B:x' son kyrkoherden i Undersåker Lars Månsson B., vilkens efterkommande efter ett par generationer övergingo till bondeståndet. Lars Månsson B:x' sonsons sonson sonson bonden Anders Hansson i Grenas i Hammerdals socken blev far till komministern i Sollefteå Anders B. (f. 1769, d 1841), farfar till professorn Magnus Gustaf B. (se nedan 2). Den andra nu fortlevande grenen, vars samband med släkten ej är tillfullo utrett, överflyttade till södra Sverige med kyrkoherden i Otterstad i Västergötland Samuel B. (f. 1628, d 1683). — Mera framträdande i äldre tid var den numera utdöda yngsta släktgrenen, som härstammade från kyrkoherden Magnus B:x' son landskamreraren i Västernorrland Peder Månsson H. (f. 1532, d 1628). Bland dennes sexton söner märkes den i den kamerala förvaltningen på många sätt framträdande ämbetsmannen Mårten B. (f. 1596, d 1667), adlad Blixencron 24 aug. 1646, vilken 1613 som kopist inträdde i kammarkollegiets tjänst samt 1629 blev generalbokhållare och 1637 kamrerare i första avräkningskontoret, varefter han 1647 befordrades till kommissarie i kammarrevisionen och 1662 blev presiderande (direktor) därstädes. En son till honom var generalbrigadjären Magnus B. (f. 1664, d 1702), kommendant i Tönningen i Holstein, med vilkens son Carl Gustaf (f. 1697, d 1710) denna adliga ätt utslocknade på svärdssidan. Bror till Mårten B. var arrendatorn av kronofiskerierna i Ångermanland Joen B., vilkens son faktorn vid Söderhamns gevärsfaktori, borgmästaren MagnusJoenssonB. (f. 1635, d 1696) karaktäriserats som »1600-talets yppersta representant för Söderhamns städ»; hän inlade väsentliga förtjänster om såväl stadens som faktoriets utveckling och adlades 7 jan. 1681 med bibehållande av sitt namn. Bland hans söner märkas överjägmästaren i Medelpad, Ångermanland och Västerbotten Magnus B. (f. 1660, d 1745), farfar till häradshövdingen Magnus B. (se nedan 1), vilken vid sin död år 1805 slöt den adliga ätten Blix på svärdssidan.

ällor: V. Behm, Näs och Hackas socknar i ord och bilder (1913); G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1915—16, 1919; J. A. Setterdahl, Östgöta nation i Lund 1668—1903 (1914). — Se i övrigt: N. Ahnlund, Sundsvalls historia, 1 (1921); J. Bång, Grift- och ätte-minne öfver öfverjägmästaren... Magnus Blix (1745); dens., Blixars och Blixencronors ættartal (1745); A. Jensen, Söderhamns historia, 1 (1919), s. 36 o. följ.