Lennart Erikssons anor

Påwel Hindersson Tenhunen

Persondiagram

Partners

Partner Födelsedatum Barn
Ella Påwelsdotter ABT 1600 Pål (Påvel) Pålsson Finne

Personhändelser

Typ av händelse Datum Plats Beskrivning
Födelse ABT 1575 Jorois, Savolax, Finland
Hemort ABT 1623 Grundtjärn 2:1, Anundsjö (Y)
Sysselsättning
Död ABT 1650 Grundtjärn 2:1, Anundsjö (Y), Sweden

Släktskapsrapport

Namn Typ Födelseort Födelsedatum Dödsort Dödsdatum
Partner
Ella Påwelsdotter Partner eller fru Viksjö, Stigsjö ABT 1600 Grundtjärn
Barn
Pål (Påvel) Pålsson Finne Son Nordmalings församling, Västerbottens län ABT 1620 Grundtjärn ABT 1683
Barnbarn
Matts Pålsson Barnbarn Grundtjärn ABT 1665 Rudsjö ABT 1741
Barnbarns barn
Brita Mattsdotter Barnbarns barn Rudsjö nr.2, Fjällsjö, Z, Jämtland 27 DEC 1698 Lomsjö, Åsele (AC), Sweden ABT 1779
Barnbarns barnbarn
Anna Eriksdotter Barnbarns barnbarn Rudsjö 3 SEP 1721 Lomsjö ABT 1762
Barnbarns barnbarns barn
Segrid Adamsdotter Barnbarns barnbarns barn Lomsjö ABT 1756 Svanabyn 10 AUG 1835
Barnbarns barnbarns barnbarn
Karin Eriksdotter Barnbarns barnbarns barnbarn Lajksjö 1783 Avasjö 9 JUL 1838
Barnbarns barnbarns barnbarns barn
Mattias Persson Barnbarns barnbarns barnbarns barn Avaträsk, Dorotea, Västerbotten, Sweden 1814-03-17 Avasjö, Åsele 1891-06-08
Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn
Nils Petter MATSSON Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn Avasjö, Åsele, Sweden 1836-03-14 Avasjö, Åsele, Sweden 1836-03-14
Lisa Kajsa Matsdotter Barnbarnsbarnbarnsbarnbarnsbarnbarn (dotter) Avasjö, Åsele (AC) 1 MAR 1837 Mårdsjö, Dorotea, Västerbotten, Sverige 1905-02-16
Nils Petter Mattson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn Avasjön, Åsele (AC) 1839-10-20 Mårdsjö, Dorotea, Västerbotten, Sverige 1915-02-16
Mats Anders Matsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn Avasjö, Åsele (AC) 17 JUN 1842 14 APR 1918
Mats Matsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn Avasjö, Åsele (AC) 17 jun 1842 Sé, Vas, Hungary 14 APR 1918
Anna Märta Matsdotter Barnbarnsbarnbarnsbarnbarnsbarnbarn (dotter) Avasjö, Åsele (AC) 12 SEP 1844 Bergvattnet, Dorotea, Västerbotten, Sverige 19 juni 1920
Erik Matsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn Avasjö, Åsele (AC) 8 APR 1847
Jonas Olof Matsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn 24 OCT 1850 15 MAR 1937
Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn
Ida Margreta Nilsdotter Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn Mårdsjö, Dorotea (AC) 1874-01-11
Alma Lovisa Nilsdotter Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn Mårdsjö, Dorotea (AC) 1875-06-04
Freja Elisabet Nilsdotter Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn Mårdsjö, Dorotea (AC) 1878-02-23 Stensele, Västerbotten 1937-11-24
Mårten Matteus Nilsson Barnbarns barnbarns barnbarns barnbarns barn Mårdsjön, Dorotea, Västerbotten, Sverige 1880-09-20

Anteckningar

{geni:about_me} Noteringar

Finnen Pål Henriksson Tenhunen var den förste nybyggaren i Grundtjärn, Anundsjö socken, nämnd 1623-1650. I juli 1623 hade Pål och en annan finne vid namn Olof Larsson fått rätt att anlägga torpställen på fjället mellan Anundsjö och Resele. 1653 finns Påwel i Hermansjö med Grels Stafuansson till granne. 1649 har Påwel Hindersson och Anders Andersson Finne bott så länge i Grundtjärn, att de skattar för 4 seland vardera. Inför rätten detta år sträckte de befallningsmannen hand och "utlovade ännu 2 sel. opå sig taga och härefter göra Cronone skatt för 12 seland tillhopa." När Pål Pålsson 1650 övertar gården efter sin fader, får han fastebrev på 4 seland.

Källa: "Anundsjö släkter och gårdar" av Anna-Greta Näslund, Paul Olsson, Per Sundin och Sven Z Sundin.

Källa: Thord Bylund.

Ur Bengt Sjöbergs bok: "Rötter i Anundsjö - en bygd Nolaskogs, sidan 134-135: I december 1639 hade Påwel enligt boskapslängden "fole 2 Kiör 4 qwig 4, får 13, swin 1". Det höga berget bakom Påwels gård gav så lugnt och milt klimatså att han kunde odla ädla träd och rosor där.



--------------------

Påwel Hindersson finne bör vara född omkring 1575, förmodligen i Jorois (Jorvinen) sn, Järvikansa tiend, vid sjön Saimaas västra del i Savolax.

Professor Veijo Saloheimo i Joensuu, som har forskat om de norrländska skogsfinnarnas ursprung, anser sig ha identifierat Påwel Hindersson som en enligt 1598 års ödeslängd därifrån utflyttad Pål Henriksson Tenhunen.

Påwel nämns i Sverige första gången 1623 då han kommer till Hermansjö i Anundsjö sn. Han hade då sällskap med Olof Larsson Oittinen som lämnat Kainuu i Finland 1614.

Troligen har de båda finnarna bott ett antal år i något av de områden längre ned i Ångermanland där finnarna tidigast slog sig ned, Viksjö, Graninge, Gudmundrå eller Sidensjö.

Richard Gothe har undersökt finnarnas kolonisation och tycker sig ha funnit deras färdväg. Det verkar som om några i varje generation av de inflyttade finnarna sökte sig ytterligare fem till tio mil längre upp i landet för att finna obrukad mark.

Från nedre bygden vid kusten tog de sig upp till Näs och Holm i Sidensjö sn. Där blev det en folkrik finnkoloni på 1600-talet. Så gick vägen över Hermansjö i rågången mellan Anundsjö och Sidensjö och vidare uppåt Grundtjärn och Omsjö på gränsen mellan Anundsjö och Ådals-Liden socknar.

Grundtjärn verkade ha särskilda kontakter i Sidensjö. Kanske hade Påwel bildat familj där. De äldsta barnen bör vara födda omkring 1615-1620. Förmodligen bodde familjen kvar där ganska länge. Först 1635 flyttade Påwel upp sin familj.

De svenska nybyggarna med jordbruket som huvudnäring hade när de koloniserade bygden sökt sig till de bördiga avlagringarna längs vattendragen och i dalsänkor. Skogsområdena vid sidan om använde de främst för jakt och virkesfångstoch för betesgång för kreaturen. De svedjade också men det var en binäring.

Finnarna som hade svedjandet som huvudnäring sökte sig istället upp till de karga moränhöjderna. Deras svedjande krävde stora ytor och deras hemman blev därför glest utspridda. De brukade lägga sina torp på en södersluttning där marken inte var frostlänt och nära en fiskesjö. Savolaxarna kom ju från de tusen sjöarnas land.

Den finska bosättningen sågs inte alltid med blida ögon av den svenska befolkningen. Ett Kungl brev 28 juni 1594 till fogden Olof Persson omtalar, att bönder ifrån Savolax dragit "in under fjällen", dvs in i obygden i Ångermanlandoch där satt bo och byggenskap, varigenom skogen bleve uthuggen och högdjur och annat vilt samt fåglar bortskjutna och förjagade. Fogden borde ej tillstädja sådant. Ville finnarna ej med godo avstå därmed och vika dädan, "må du bruka det sätt, som därtill tjänar."

I Degersjö ett par mil norr om Grundtjärn hade några finnar slagit sig ned. På landstinget 1639 "framträdde Anundsjöborna och besvärade sig över en hoop finnar, som på dheras skogar will sig nedsättia, dem till men och skada, emotdheras willia; blef af h:h: befalet, at almogen hafver lof at utrifva de huus, som på torpet Degersiöö är opsatt, och finnarna derifrån drifva".

Först hundra år senare upptogs byn Degersjö på nytt. Vid flera tillfällen klagade således bönderna att finnarna förstörde jakten och fisket. I många fall var det nog först efter stridigheter med svenskbygdens folk, som ville bli kvitt inkräktarna, som finnarna tvingades skaffa sig "nedsättningsbrev" på sina nybyggen. Det är därför troligt att finnarna i många fall kom hit betydligt tidigare än de visar sig i offentliga handlingar.

Finnarna Påwl Hindersson och Olof Larsson uppsökte Johan Månsson Ulfsparre, som var ståthållare över hela Norrland inklusive Österbotten. Denne, som hade sitt residens i Gävle, utskrev den 18 juli 1623 en befallningssedel som de fick ta med sig till Ångermanlands fogde Axel Christoffersson. På denna stod det: "Fli desse finnar torpeställen på Cronones allmänning vid Hermansjön opå fieldet mellan Anundsjö och Resele sochn".

Fogden uppmanades att "förstöra bem:te sedelwisare med torpställe, där lägligit är, ingen bolby för när", samt att tillmäta ägor och tillsäga bönderna i Anundsjö, som bo däromkring, att finnarna skulle oklandrat få bruka sitt ställe, Fjället var på Anundsjömål skog som ligger långt bort. Finnarna hade tydligen begärt att få ta upp sina torp vid Hermansjön, en ca fem kilometer lång insjö omkring 35 kilometer väster om Bredbyn på gränsen mellan Anundsjö socken och grannsocknen Resele i väster.

Fogden utfärdade sin befallningssedel den 17 december 1623. Han rapporterade samma dag, att socknens synemän varit "på fiellet" vid Hermansjön och att finnarna nu skall tilldelas ägor "hur långt de kring sig fyke och fara skole."

Påwel Hindersson finns 1630 antecknad i boskapslängden. Han var då ensam i "Fiället" och hade en häst, en fåle, sex Kiör och fyra får. Torpet är 1633 infört i jordeboken och påfört 4 seland. Ännu 1635 står Påll Finne och Grels Finne antecknade för Hermansjö.

Olof Larsson hade ersatts av Grels Stafwansson som 1624-1629 varit trumslagare under Lars Perssons kompani. Grels i Hermansiön besvärade sig på tinget den 6 juni 1635 "utöffver sin granne Påwell Hindersson ibidem finne om En Öck,som Påwel haffwer genom sin förwalan låtitt för derffva, för Grels, den tijdh han var stadher södher på Landet Efter sin hustru och barn, och allt sitt bohagh. R: bleff aff rätten aff dömpt det påwel skall betalla grelss halffwa skadhan Nemligh - 5 dallr Koppar Mynt. till Nästa tingh. Ellesst skall han Bötha för dombrot, så framt det icke Effter kommit ähr."

Förmodligen hade Påwel under uppodlingsskedet bott ensam uppe i Hermansjö i närmare tolv år innan han flyttade upp familjen. "Landet" vid denna tid är Ångermanland, inte riket.

Det hela talar för att familjen antingen hela tiden bott kvar i någon av finnmarkerna i Sidensjö eller på gränsen mot Medelpad eller tillfälligt flyttat tillbaka dit på grund av missväxt.

Påfwel Andersson d ä från finnbyn Omsjön i Lidens sn på gränsen till Anundsjö sn och vid västra delen av sjön Omsjön eller Storsjön flyttade senast 1637 till östra delen av samma sjö och in i Anundsjö sn. På norra stranden nära mynningen av den bäck som kommer från Grundtjärn, en liten grundbottnad tjärn öster om Omsjön, byggde han sitt torp.

Nedsättningen skedde senast år 1637 då han också står i Qwarntullslängden i Gruntiernan som torpet något oegentligt kallades, förmodligen för att skilja det från byn Omsjön på andra sidan sjön. Grundtjärn är en liten tjärn 1 1/2 km öster om Omsjön. Möjligen kom han tidigare, men 1637 är också det år från vilket gränsen mot Omsjö by gällde enligt det tidigare nämnda gränssyneprotokollet.

Påfwel Hindersson var åren 1636-1639 ensam kvar i Fiellet, dvs Hermansjön. I december 1636 bestod familjen även av "2 personer som är sina tolf åhr".

Året därpå hade Påfwel "Stod 1, Kiör 4" och i december 1639 "fole 2 .Kiör 4 qwig 4, får 13, swin 1".

I januari 1640 hade han fått sällskap i Fiellet av Påwel Anderssons bror Anders Andersson från Omsjön. Ett år senare, i januari 1641, hade båda finnarna flyttat till Grundtiernan, dvs ca sju kilometer längre norrut, där Anders dåavlöst sin bror. Påfwel Hindersson byggde sitt torp i Grundtiernan strax väster om omsjöbrödernas torp; förmodligen hade bygget påbörjats flera år tidigare medan han bodde kvar i Hermansjön.

Enligt qwarntullslängden bestod Påfwels hushåll av "bond 1 hus 1 dr 1", troligen en av sönerna. Några år fortsatte båda finnarna att bruka även Hermansjön, men sedan var där öde i nästan 200 år.

Skälet till flyttningen till Grundtjärn var troligen att Påvel fann att marken här var mindre frostlänt än vid Hermansjö. Enligt en tradition skall åkermarken vid Omsjön ha varit fri från frost även 1772, ett av de värsta froståren i Anundsjö.

Den tidigare nämnde Axel Karlsson berättade att det höga berget bakom hans gård gav ett så lugnt och milt klimat att han kunde odla ädla träd och rosor där.

Lantmätaren Oluf Tresk kartlade den nya finnbyn 1642 för att den skulle kunna skattläggas. Den bestod av två gårdar om vardera 2 seland.

Trest bedömde också, väl optimistisk kan man tycka, hur mycket boskap finnarna borde kunna föda upp:

Östra gården; skatt- - 2 säland, Utsäde båda åkren - 1 1/8 tunna, mo- och sandiord - der på födes 2 hästar, 8 nöt, 6 får, god mulbet. Swidieskog, gott fiskewaten och qwarnställe. Lägenhet at mera åker ok äng at upgiöra.

Wästra gården ijbidem. skatt: - 2 säland, utsäde bådge åkren - 1 tunna, föder lika bo, med sin granne, Haffwer lika skog, fiskewaten, med sin granne, ock andra tillagor. Under båda dessa gårdar, brukar Harmsiön, et igenlagt tårp dher dhe hafwa hwardera 1 tunnland igenlagd åker, sampt gott fiskewaten och swidieskog, derför dhe ock skatta - 4 säland.

Säkert spelade möjligheterna till fiske och jakt stor roll vid valet av boplats. Namnen på fältkartan i trakten av Grundtjärn berättar fortfarande mycket om vad som var viktigt för finnarna där: Abborrsjön, Stor-Öringsjön, Orrtjärnarna, Näverlandet, Porsflon, Storabborrtjärnen, Lill-Öringsjön, Tjäderhöjden, Starrmyran, Lill-Hömyran, Gäddtjärnen, Stenbittjärnen, Ottersjön, Lövnäset, Elvalass myran, St. Laxtjärnen, Mörttjärnen, Nottjärnen, Björnvattnet, Flakaberget.

1981 visade Axel Karlsson något som kunde vara byggnadsrester vid ett stor klippblock inne i skogen bakom det nuvarande huset. Kanske bodde Påwel där medan han byggde det första huset.

"Finnarna byggde sina första enkla pörten mot stora stenar, de använde helt enkelt stenen som en vägg där de kunde ha en eldstad", har det berättats från Orsa Finnmark.

År 1645 är åborna i Grundtjärn fortfarande Påvel Hindersson, nu 5 sel, och Anders Andersson, 6 sel. Häri torde ha ingått det igenlagda torpet i Hermansjö.

På tinget i juni 1647 uppgavs: "Oluff Andersson och Hindrich Joensson som Haffwa sin Hemvijst i Grundtiärn Uthlåffwa att sökia sigh ödehemman och dem optaga. För samma finnar Hafwer Påll Hindersson och Påll Andersson i Grundtiärngåt i Lyffte, att dee Här shall komma tilstädes". Påvel och grannen gick alltså i borgen för att de skulle inställa sig.

Oluff Andersson var troligen bror till Påll Andersson och dennes broder Anders Andersson d ä, alla tre förmodligen söner till den älste omsjöfinnen, Anders Andersson från Äänekoski i Savolax, som nämns i Omsjö redan 1590. Ödeshemmanen låg i Ruske i Junsele sn och hade varit öde i 200, kanske 300 år och "storskogen växt över grödorna."

Två och ett halvt år senare visade det sig att Oluff Andersson fortfarande var kvar i Grundtjärn och dessutom blivit svärson till Påwel.

Vid tinget i november 1649 anmäldes nämligen: "NB: .... Påwel Hindrichsson, som föruthan sigh hafwer Twänne Söner Hemma i gården, och allenast för detta warit shattlagdh att Cronones shatt giöra effter - 4. Säl: Jordh, och LikwälEmoth förbudh hyst och Herbergierat En Löösfinne Oloff Andersson widh Nampn som ähr Hans Mågh. R: för detta Påwell Hindrichssons förfarande och brått, hadhe Rätten och Kunnat Honom till Penninge bötter fälla: Men opå Hs K: Mts. nådiga behagh effter som han ähr een fattigh Karll och tilförne Saakfält blifwen, och elliest sigh för bde sin mågh i Lyffte stält dät han innan näst kommande Wår shall sigh hemman förshaffa; fördenshull ähr han medh bötterne J dätta fallet förshont."

Påwel nämndes i flera punkter vid samma ting: "Påwel Hindersson och Anders Andersson finnar widh Grundtjärnen Boendes, som härtill icke hafwa warit högre shattlagde ähn för - 4. Säl: hwardera hafwa nu här inför Rätten strächt Befaln Handh och Uthlofwat hwardera ähnu 2 Säl: opå sigh taga och här eftter giöra Cronone shatt för - 12. Säl: tilhoopa."

Sex seland motsvarar 1/4 mantal och skall alltså egentligen bara räck för en fjärdels familj. Kanske ville båda finntorparna nu få full status som bönder?

Och vidare: "Påwer Andersson ... Kiärar till Påwell Hindrichsson ... för dädh han hafwer detta Åhret slagit et Engie Öster om Siöön som honom icke borde: Men Påwel Hindrichsson will Jurande(?), Deth han i fiol icke fick samma Änghför öfwerflödigdt watn shull slå och bärga, effter som honom då dädt borde, och förden shull Understådt sigh nästförleden sommar dät at berga. R: Effter såsom förshne finnar hafwa sig emillan således afshiedat och föreenat, at den eena shulle dät eena, och den andre dedh andra Åhret öfwerbede Ängh slåå och bärga sigh till nytta, och Påwel Hindrichsson befinness hafwa brutitt emoth deras giordhe Contract: Altså ährkiänner och dömer denne Ringa Rätten honomPål Hindrichsson, at åthergiälla shadhan till Pål Andersson, såsom och effter dät - 28. Cap: Aff Konungz: B: at böta 40 dlr."

I 1649 års saköreslängd tas domen upp: "Påwell Hindersson finne widh Grundtiärn, för wåldtächt emot Påwell andersson ibidem 40 dlr."

Vidare vid samma ting: "Hwad sigh ahnlangar den Oeenigheet och Twist, som hafwer warit emillan efftrbede finnar, Påwell Andersson och Påwel Hindrichsson, om een Björn som ähr Uthur Hijdhe shrämdh och elliest een Bössa denn ena denandra afftagit för wåånspillans shull; Så ähre dee nu därom och annan twist, wänner och wäl förlichta blefne."

Tydligen hade Påwel haft affärer med Gulle Salmonsson i Norrmesunda. Av protokollet från tinget den 23 februari 1649 framgår att "Pål Hindrichsson finne widh Grundtiärn Rächte Sal: Gulich Salmonss Arfwingar i Medsundh Handen at betala i tillkommande sommar 10 - dlr. Kopp: Mÿnt och 1/2 pund Smöör."

När Påvel dog är ovisst. År 1650 hade gården övertagits av sonen Pål Pålsson. Denne hade 1651 i hushållet två personer "gambla och ålderstegna som ähr öfr sina 60. åhr", kanske föräldrarna. Troligen dog Påfwel 1651 eller strax efteråt, innan sonen Påwel 1652 löste ut brodern Jon.

--------------------

Förste Nybbyggaren i grundtjärn

(ASG) Den som först bröt mark i GRUNDTJÄRN var PÅWEL HINDERSSON.

I juli 1623 hade han och en annan finne vid namn OLOF LARSSON fått

rätt att anlägga torpställen på fjället mellan ANUNDSJÖ och

RESELE. 1635 finns PÅWEL i HERMANSJÖ med GRELS STAFUANSSON till

granna. 1649 har PÅWEL HINDERSSON och ANDERS ANDERSSON FINNE bott så länge att de skattar för 4 seland vardera. Inför rätten detta år

sträckte de befallningsmannen hand och "utlovade ännu 2 sel. opå

sig taga och härefter göra Cronone skatt för 12 seland tillhopa"

(RIA) Sid 132f: PÅWEL HINDERSSON finne bör vara född kring 1575,

förmodligen i JOROIS (JORVINEN) sn, JÄRVIKANSA tiend, vid sjön

SAIMAAs västra del i SAVOLAX. Professorer VEIJO SALOHEIMO i

JOENSUU, som forskat om de norrländska skogsfinnarnas ursprung,

anser sig ha identifierat PÅWEL HINDERSSON som en enligt 1598 års

ödeslängd därifrån utflyttad PÅL HENRIKSSON TENHUNEN.*

*SALOHEIMO 1994.Fogderäkenskaper.Stadsarkivet, HELSINGFORS. JOROIS

ligger i JOKKAS härad.

Han nämns första gången 1623 då han kommer i sällskap med OLOF

LARSSON OITTINEN som lämnat KAINUU i FINLAND 1614,till HERMANSJÖ.

Några år efter 1641 bodde PÅWEL i HERMANSJÖ, innan familjen

flyttade till GRUNDTJÄRN som inte var frostlänt. Enligt en

tradition ska det ha varit frostfritt även 1772, ett av de värsta

froståren i ANUNDSJÖ.

Sid 134: PÅVEL HINDERSSON finns 1630 antecknad i boskapslängden.

Han hade då en häst,en fåle,sex kiör och fyra får och var ensam i

"FJÄLLET". Torpet är 1633 infört i jordeboken och påfört 4 seland.

I december 1636 bestod familjen även av "2 personer som är sina

tolf åhr".

Sid 135: AXEL KARLSSON berättade att det höga berget bakom hans

gård gav ett så lungt och milt klimat att han kunde odla ädla träd

och rosor där.*

*NYA NORRLAND 1977 1/8.
--------------------
Pål Henriksson Tenhunen
Ella

--------------------------------------------------------------------------------

Mormors farmors mormors farmors morfars farfar och farmor (7640)
Mormors farmors morfars morfars farfars farfar och farmor (7584)
Mormors farmors farfars mormors farmors morfars far och mor (14956)

(Uppgifter från Rune Edström, Lövånger; Näslund m. fl. Anundsjö släkter och gårdar)

Pål Henriksson Tenhunen
Nybyggare i Grundtjärn, Anundsjö
f. i Jorois, Finland

gift med
Ella (Pålsdotter??)
(far) Barn
Henrik, knekt.
Pål, f. 1620.
Kerstin, f. 1639, d. 16.8.1730 i Kubbe, Anundsjö.

--------------------------------------------------------------------------------
Den som först bröt mark i Grundtjärn var Påwel Hindersson. l juli 1623 hade han och en annan finne vid namn Olof Larsson fått rätt att anlägga torpställen på fjället mellan Anundsjö och Resele. 1635 finns Påwel i Hermansjö med Grels Stafuansson till granna. 1649 har PÅWEL Hindersson och Anders Andersson Finne bott så länge att de skattar för 4 seland vardera. Inför rätten detta år sträckte de befallningsmannen hand och "utlovade ännu 2 sel. opå sig taga och härefter göra Cronone skatt för 12 seland tillhopa"
Att Pål Henriksson var son till Hindrik Jonsson står inte hos Näslund m. fl. Uppgiften är förmodligen fel.


http://arktos.se/anor/14gottfr/ana07640.htm
{geni:occupation} Nybyggare